Jag funderar mycket nu. På oss. Känner inte att vi är ett oss. Vi mot världen. Har aldrig känt den där känslan med min man, vi mot världen. Jag undrar vad det beror på. Det gör jag. För i sanningens namn, är det vi mot världen. Vi ska stå sida vid sida, hand i hand i livets alla … [Läs mer...]

Gästerna kom. Charaderna uteblev. Jag behövde inte låtsas överhuvudtaget. Inte en nanosekund behövde jag anstränga mig för att inte fasaden skulle rämna. Alla vi vuxna vid bordet vet om hur hårt man kan få arbeta i ett äktenskap. Hur illa det kan gå när man slutar jobba i ett … [Läs mer...]

Ikväll är det dags för charader. Gäster. Då måste vi kanske hålla upp en såndär fasad att allt är okej. Fast med dessa här gästerna vet jag att vi kan slappna av. Hela deras otrohetsskandal har vädrats i det offentliga där jag och mannen fungera som ett stöd för båda. Han för den … [Läs mer...]

Helg igen. Man borde längta efter helgerna. Men de är en plåga här. Frustrationen växer till en bångtyrig klump i kroppen. Jag kokar inombords. För att vi inte lyckas nå varann på något plan alls. Jag vet inte vad jag ska göra. Han vet heller inte vad han ska göra. Antar jag, Kan … [Läs mer...]

Tiden har gått. Inget har hänt. Jag trodde att det var på väg att hända något bra. Eller bättre än det som är just nu. Men jag hade fel. Avståndet mellan oss har inte krympt. Bara växt. Vi samexisterar. Valborg. Vi firade valborg hos hans kollega. En rätt så trevlig … [Läs mer...]